det kan nästan inte vara nyttigt så mycket te som jag dricker. hittills idag har det nog blivit fem koppar. och då är det inte ens kväll än... hmm, läskigt. men gott ju! och nästan ett beroende.

vad har hänt sen sist då? förrutom ett oräkneligt antal koppar te..? tja, jag har fått jobb! två stycken till och med! först, jobb här i paris -halvtid, på cojean, en nyttig snabbmatskedja. man skulle kunna dra paralleller till mcdonalds men det skulle nog ingen som jobbar där ställa upp på. snart inte jag heller. ingen frityr, måttligt med fett, inte minsta behov att duscha när man kommer hem därifrån, kunderna får en del av maten serverad, ingen glass, nästan pedantiskt rent...fast det kanske det är på mcdonalds också -förlåt ludvig och hajk, ni har all rätt att bitcha tillbaka! visst, lite dyrare också. jättekul är det i alla fall! jag visste inte vad trötthet innebar innan jag började där dock, hur kul jag än har. har inte varit så trött sedan jag rensade ogräs en olycksalig sommarvecka för...4? år sedan. trevligt folk är där i alla fall. ta en kik på www.cojean.fr så får ni en vink. (glömde ju helt det andra jobbet: sommarjobb i glasskiosken på hallands väderö! kan man få ett bättre sommarjobb? liksom, både sommar och jobb, i ett... tackar mjukast min rara anja!)

konsert har jag också haft, som avslutning för kören på sorbonne. jag sörjer inte direkt, lite för att det är dags igen i mars, för vårterminsomgången, men också för att jag var lite trött på det. halvtrista låtar och lite låg nivå. (där låter jag riktigt snobbig, men emellanåt sög vi verkligen) men publiken verkade gilla konserten, vi blev inapplåderade till och med. efteråt blev det en liten sväng ut med siri, camilla, anna, benjamin och ett gäng grabbar som jag har halvkoll på. riktigt kul, även om det var kort...drinkarna var inte vad som förväntades av ett ställe som kallades la rhumérie men de funkade. roligast var det nog nästan i métron på väg hem, där benjamin (något fnissig vid det här laget) insisterade på att vi skulle springa ikapp. skuttiga och utflippade. bästaste tillståndet.

man kan ju fråga sig vem som är mest utflippad..?

min tunga arbetsvecka avrundades mysigt igår, med kombinerad little britain/almodovar/somna i soffan/all you can possibly eat-kväll hos miriam. kunde inte ens motstå den äckliga chokladen...jag var nog trött! en slutsats kan vi i alla fall dra: vitt te, smörkakor och sublim choklad är en fantastisk kombo! yeah but nuh but yeah but nuh...

for the price of a cup of tea

vilken mysig helg det har varit. kanske om man inte räknar med pluggande och tentaångest i fredags och examen i lördags morse, förstås. annars var det verkligen ultimat! det trevliga började med att promenerade förbi en teaffär i lördags efter provet. på väg till en annan teaffär, faktiskt. men så bara fick jag syn på denna och steg på. det allra första jag möts av, förutom den svaga operamusiken som fyller rummet, är en fråga om de får bjuda på en kopp te. det behöver man inte fråga mig två gånger! jag får smaka ett jättetrevligt grönt te med liten, svag fruktsmak. helt perfekt. naturligtvis köper jag det tillsammans med ett darjeeling med liten nöttouch.

väl hemma blir det den absolut ultimata tefikan. det nya darjeelinget, tunna smörkex, hasselnötsbröd med fikonmarmelad och, såklart, en tefikaspellista (jaa, for the price of a cup of tea ingick! kvällen fortsätter med en liten sushihämtning i all hast (lika gott när man äter det snabbt. det blir bara mer och mer fantastiskt, sushi...) samt en sväng ut med miriam. en förfest hos hennes kompisar, som råkade bli lite längre än vad en förfest bör bli och följdaktligen hamnar vi kö till stället vi ska på sen. efter en halvtimme i kö blir vi, hör och häpna, avvisade av vakterna... skumt. de gillade inte en av miriams kompisars tröja. liksom, va? är vi i sverige eller?

rakning pågår...

miriam och jag bestämmer oss i alla fall för att åka till champs-elysées, kränga fett på pomme de pain och däcka i min säng. hmm, kvällen var ju inte högklassig hela tiden, men den började bra och slutade bra. vi hade i alla fall kul, gapade till blümchen, blev lagom fulla och pratade om sex. that's all it takes for a good night.

uppe med tuppen idag för att jag skulle sjunga i kyrkan ("kören har aldrig sjungit så falskt!"). sedan råkade det bli en liten tur på virgin megastore och ett införskaffande av en skiva, en bok och en dvd, almodovars kvinnor på gränsen till nervsammanbrott. på eftermiddagen träffade jag benjamin. det blev skridskoåkning (nästan ett självmordsförsök att bege sig ut på isen, fullt med kompletta idioter!) på en jättemysig preliminär isbana vid hôtel de ville och sedan fika i marais. såklart glömde jag fota våra framfarter på isen (alltså, benjamins framfarter -mina stapplande steg), varför glömmer man alltid fotografera de bästa ögonblicken? en säkert två timmar lång diskussion om könsord och övriga fula ord på både franska och svenska hann vi också med. man lär sig verkligen massa om samhällena om man utgår från språket. ljuvligt. putain!

jag faller, faller, faller...

glömde ju alldeles berätta om lördagens akrobatiska övning. nämligen andra gången jag ramlar när jag är ute på...tre dagar. denna var det dock inte så mycket alkohol inblandat och knät blev inte blått (men det är det forfarande från första vurpan). det var på barrio latino såklart. det var precis som i en film, verkligen. jag gick ner för en trappa, lite coolt spanande ut över dansgolvet, sådär. kände mig snygg i mina stövlar och mitt hysteriskt guldiga linne. och så bara: kladuns. jag satt helt plötsligt nedanför trappan och davyd gav mig ett välförtjänt asgarv. nåväl, inte så pinsamt. men skumt. är det klackarna som spökar?

michi i lumpen nu. och jag inser hur bortskämd jag är, vad det gäller telefonsamtal då. standard -en timme om dagen har raskt bytts ut mot två sms om dagen, om jag har tur. äh, är det någon som inte kan hjälpa det är det ju han. jag fick faktiskt typ en kvarts msn idag! han verkar trivas i alla fall. alltid något.

men plågsamt är det. jag som tyckte det var jobbigt innan, att jag inte fick träffa honom, när jag i alla fall fick prata med honom... jag blir plågsamt sentimental också! finns det ett halvt ord i en textrad i någon låt, vilken som helst, som påminner mig lite, blir jag rörd och måste citera. okej. töntiga låtcitats-sms: check.

råkande till och med lägga in min soldat på min spellista... det tar priset. fast det råkar faktiskt bero mer på att jag tycker om sången än något annat (intalar jag mig). inte kan väl jag hjälpa att den börjar: min fästman han var modelejon, dandy, charmör... haha. förstår inte ens varför jag är så fascinerad av det hela. herregud, de pillar på vapen dagarna i ända. läskigt. lägg ner eländet. lägg ner dig michi!

nej, något roligare nu. några favoritlåtar för dessa dagars försök till hårdpluggande. (imorgon räcker det minnsann inte med försök. dags för en heldag i bibliotekets läsesal....examen på lördag nämligen. ick. önska mig lycka.)

• through four kids, you/me
• fuck forever, babyshambles (ja jag vet alla andra upptäckte den för tusen år sedan, men jag gjorde det nu!)
• sunday morning, acid house kings
• book cover, a smile and a ribbon
• god knows (you gotta give to get), el perro del mar
• en noches como de la hoy, la casa azul
• there is a light that never goes out, the smiths
• first day of my life, bright eyes

och massa mer såklart. plugga funkar inte utan musik. men inte riktigt med musik heller...

en fulländad afton

i lördags alltså. den började på absolut bästa möjliga sätt. jag var nämligen på peter, bjorn and johns konsert här i paris. förlåt för klyschkvantiteten, men det var underbart. det var precis sådär som en rockkonsert ska vara. halvkasst förband (om sångaren inte kan texten till en enda låt har de inte lyckats med mig, i alla fall), öl i plastglas, trångt, litet och rökigt (men tack och lov inte så rökigt som det skulle kunna vara -halleluja!), band-t-shirten på och ont i fötterna. och helt fantastiskt.

det var så vackert. de var så vackra. sådär underbart svensk-indieskt fulsöta poppojkar som bara visste vad de gjorde. det rockade och var finstämt om vartannat. kan inte riktigt bestämma mig om höjdpunkten var igenkänningsfaktorn och publikkören i big black coffin eller det första, nästan tårglittrande mötet med vackra amsterdam. kanska var det visslingen och maraccasen i young folks eller när björn ropade "ni där borta är ni klara" och alla tio svenskar i publiken svarade "jajamensan fattas bara". kanske var det till och med peters tafatta försök att kommunicera på franska och det faktum att han kallade låten paris 2004 för paris dixmillequatre flera gånger.

det blir nog ändå amsterdam. björn som börjar, lätt, försiktigt -nästan andas fram orden. kontrasten med peters indiepoppiga, spretiga röst som påminner en om vilket band man egentligen lyssnar på. johns lätta visp i bakgrunden. jag vet inte vad det var som rörde mig så, jag kunde knappt urskilja texten och jag förstod den ännu mindre. kanske var det situationen. kanske var det att jag kände genom hela mig: här hör jag hemma. framför en scen, med en släpig indieröst i hörselgångarna. både kissnödigheten och vetskapen om att öronpropparna låg kvar hemma i lägenheten var sedan länge glömda.

kvällen fortsatte bra också. efter den fantastiska konserten, lite skivshopping samt prat och signering av bandmedlemmarna (har jag blivit fjorton igen? jag log lite blygt, jublade inombords, försökte säga något lagom skämtsamt och räckte fram min redan trasiga skiva. jag tappade den det första jag gjorde. det verkade som john kände igen mig. kanske för att jag var 1.85 lång med mina klackar, stod längst fram med en pbj-tröja, dansade hysteriskt och var i ögonhöjd med honom.) begav jag mig till bastiljen och siri och camilla. det var dags för ett besök på barrio latino, en latinoklubb/-bar, tillsammans med davyd, raoul och julio. där kan man också säga att det svängde. och vi svängde. ända tills det stängde. davyd och jag var ett rätt bra team, måste jag säga. i alla fall när han stod ett trappsteg upp. klart bästa klubben hittills. trevliga mojitos också.

björn. jag är inne i en liten jag-avskyr-att-använda-blixt-period just nu, då blir det såhär.

john

är man rockstjärna kan det svänga rätt rejält...

...och man kan till exempel spela med mikrofonstativet. peter.

<3

girly girl...

...kan jag faktiskt vara ibland. och det känns som om jag har varit det lite extra de senaste dagarna. här är bevis på det:

1. girls night out i onsdags. ladies night på queen och gratis inträde hela kvällen. vi (siri, ivana, camilla och jag) började med lite förfest hemma hos mig och sedan gick vi de hela femtio meterna till queen... kul blev det, massa dans på scenen såklart. kanske lite väl kul ändå...vaknade tjugo minuter innan skolan började med en maffig huvudvärk och ett blått knä...

här är jag iofs en man

flickorna på queen

siri och jag, snygg pose som vanligt...

2. dagens outfit. jag hade tre minuter över och lyckades få till ett blått tema.

kofta från h&m, christian kjellvander-tshirt från lar winnerbäck-konserten, blått vintageskärp från berlin, cheap mondays, gråsvarta vintagestövlar från killiwatch i paris

3. underklädesshoppning! Idag tog jag tag i något jag har tänkt på länge, kanske tack vare rean, nämligen att köpa underkläder som inte är trepack från h&m. självklart var de från sötaste butiken (är det något de kan, fransmännen, så är det underkläder!) princesse tam-tam. jag tyckte det kändes lite märkligt att ta ett foto på dem och lägga ut här, och så blev det inte bra heller, men de finns på http://princessetam-tam.com och de kommer från serierna étourdie och jalousie. jag har en ny favoritaffär! tack för inspirationen, lollo...det blir folk av mig också. (tilläggas bör att jag faktiskt köpte ett par hängslen idag också, det är lite mer androgynt...)

4. jag ska på bio och se the holiday. vet typ ingenting om den men antar att den är en romantisk komedi. det är väl girly om något...?

jag har kommit på hur jag ska komma ihåg michis postnummer!
226 52
2 x 26 = 52
vad fiffigt det är tänkt!

(jo, jag har visst saker att göra...det tog bara en minut att tänka ut...jag har faktiskt gjort min konsthistoria-läxa! nu ska jag iväg på examen/tenta/whatever they call it. domen faller.)

oj hoppsan glömde...

...visst vår mysiga lilla reunion! måste berott på at jag var så trött... mm, jag vet jag sa no more sammanfattning, men bara några ord! snälla anna! okejdå. den tredje januari var det reunion-reunion (nu fick jag det rätt, michi!), det vill säga reunion för reunionen vi hade för milanoresan för ganska exakt ett år sedan. meningen med denna reunion var att allt skulle vara exakt likadant som på förra reunion. vi skulle alltså äta tacos och jag skulle bränna sönder mina veggobiffar, vi skulle titta på love actually, täcka för en lampa med rött silkespapper, spela sällskapsspel, anja skulle vara hungrig och försynt fråga om det där är en clementin, michi skulle ha glömt sin sovsäck men däremot ha hjälmfrisyr och vit t-shirt, julia skulle diska efter frukosten och det skulle komma omisskännliga smaskanden från filips säng.

det blev lite sådär, det föll redan på att julia in kunde komma och vi försökte hitta en stand-in. det gick halvbra, enligt anja sprang det bästa alternativet iväg. love actually och tacos blev det i alla fall, dock med lagom stekt quornfärs (kanske för att michi stod för stekningen) och lite smaskanden lyckades vi väl åstadkomma, om än inte från filips säng. vidare lite bildbevis.

filip tycker om quorn

tagna på bar gärning!

fästeman o möa, rodde ut på öa...

en hög som vanligt =)

jag blev lite kittlad

vissa tycker om te

andra föredrar saft...

medan somliga bara pratar!

den kyska 1111:an. ja vi är sjuka i huvudet =)

ich bin neunzehn jahre alt und du bist nicht

jag ska sluta skriva töntiga sammanfattningar som inte innebär annat än att man inte har orkat blogga på länge, jag vet. fast inte riktigt än. jag hade tänkt sammanfatta mitt jullov litegrann först. jag hann ju faktiskt vara hemma några dagar både före och efter min thailandssemester...

då hann jag till exempel gå och se miss mimi and the mysticals på smålands! inte nog med att det var en trevlig konsert (som nog inte alla uppskattade till fullo, tyvärr), det var en fantastisk danskväll! det var inte direkt så att djen var så bra eller att folket där var så hysteriskt mycket att hänga i julgranen, vi var bara så på g michi och jag! jag har sällan dansat så mycket och så excentriskt. nonstop. i höga klackar. men det är ju bara vi på dansgolvet...? -desto bättre, mera plats till oss! ensamma. och miss mimi är för söt. my guitar is my penis. (www.missmimilovesyou.com)

sedan hann jag förstås med lite julmys hos anja också. fast samtliga i bilen på väg dit sjöng så ivrigt med queen att vi missade avfarten och hamnade i halland... väl hos anja bakade vi maffiga, enorma, fluffiga lussekatter, dansade galet och låg på hög. det är nog det vi är bäst på, ligga på hög. det är en så bra aktivitet, flexibel.

vackra

vackrare

vackrast

vi dansade lite...

...galet!

och låg på hög, såklart

det blev en indieafton på golden också

bohem-ludde

jag antar att jag pratar om nått..?


och nyårsafton med mysig middag hos ellinor i bjärred. grundligt förberedd mat och framförallt -placeringskort! välkommen lagom till vår efterrätt- slå dig ner elisabet, en ärta under din kudde- sitt ner prinsessan ludde, hoppas detta är bättre än hos mc donald -välkommen ronald osv. bäst av allt var dock: detta är middag och inte fika-l -ät nu ordentligt lille michael, behöver jag säga att jag var involverad?

efter middag, lite dans och ett tolvslag (eller närmare bestämt tolv =P) begav vi oss vidare till glambandet lamonts nyårsfest elegance and discodance -kan det bli bättre? på moriskan i malmö. jättekul. hade det i alla fall varit om jag inte hade varit så sjukt trött (jetlag -inte alkohol! inte bara i alla fall...) nej, det var faktiskt roligt. jag spotade 80 procent the ark och lite the mo i mängden. glam var det ja... tack för aftonen, söta människor!

mumsig michifixad förrätt.

sådärtjusig anna, vacker michi. tack sara för bildlånet.

thailand

nu när jag håller på och är så fantastiskt produktiv kan jag passa på och lägga ut lite bilder från thailand. som bekant var jag där över jul och solade och badade mest hela dagarna. och åt en massa god mat förstås. och shoppade. och träffade släkten till och med (det också ditflugen, dock).

hotellets morgonskor på hotellets helkaklade gigantiska duschgolv. mina fötter.

stranden nedanför hotellet.

moster, morbror och mamma njuter i poolen.

paradis

pappa

william hanterar sin banana split med högsta precition.

mamma fyllde sextio år

sötaste kusinen

godaste drinken -strawberry margarita

utsikt från en solstol

moon bar, tvåhundra meter över bangkok

godaste drinken igen, denna gång orange caprinha

sammanfundering

nu när jag har avslutat min fabulösa lördagsmiddag bestående av en deciliter cornflakes och en vitamintablett (vad gör man när aptiten ville ha lite längre thailandssemester än jag och stannade kvar..?), tänt min thailändska rökelse (lätt huvudvärk är bättre än unken, halvmöglig lägenhetslukt) och lagat en kopp av mitt nya trevliga rättvisemärkta nepalesiska te är det äntligen dags att sammanfatta -lite kort såklart- året som var.

det var verkligen ett av de bästa åren, om inte det bästa året, någonsin. jag blir alltid lite nervös av att konstatera någon sådant. då har det nya året så mycket att leva upp till. och hur ska det klara av det, ett år utan min student till exempel? dessutom har jag kännt mig sorglöst lycklig misstänkt länge nu, spricker det inte snart? nja, tackochlov inte helt sorglös, så lite hopp finns det väl.

i vilket fall som helst, så började året i januari (lite otippat) och det började på (ännu mer otippat) det bästa möjliga sätt. nämligen i tystnad. "vi vakar in det nya året i tystnad" jag trodde jag hade hört fel och jag var nog inte den enda. vi, det vill säga jag, filip, michi, anja och julia tillsammans med xtusen andra, befann oss på taizés nyårsmöte i milano och när tolvslaget tvåtusenfem närmade sig började alla mobiler burra. det var svårt att hålla sig för skratt. där i tystnaden.

champagne blev det i alla fall, tillslut, om än i plastglas. och vissa i långkalsonger hade förfestat på grappa...

hmm, vad hände sen då? tja, under våren blev det många mysiga reunions med mina fellow-milanoianer, med vissa mer än med andra kanske (lite extra mycket efter den elfte februari) men det fanns ju ett liv utanför det gänget också, även om det är svårt att tro, till exempel med mina lattekamrater. detta hände under våren:

...det firades födelsedagar

elisabets

anjas

malmö latinskolas sexhundrade (på rådhuset, minnsann!)

min egen, i goda vänners lag!

...det romantiserades lite

...det studentades en del på olika sätt

på bal, till exempel

på borgarskolan för lollos del

på studenternas dag

i båstad, hos julia

och äntligen min egen!

sen blev det underbar sommar

världens mysigaste konfaläger, näst efter mitt eget. jag hade förfärlig lust att lägga upp en bild på söta konfirmandpojkar som rakar sig här, men någonting sa mig -nej. nån slags twisted tystnadsplikt? det blev lite lägereldsstämning istället.

sötaste grillmästaren.

lars winnerbäck live på sofiero.

berlin. årets bästa vecka. bara jag, michi och den underbaraste staden.

emmabodafestivalen. tårar, blöta sovsäckar, köttfärs i rumpan -men alldeles, alldeles underbart! så här i efterhand i alla fall.

myshöst

musikaluppspelande. fantastiskt kul var det och riktigt bra blev det!

till paris flyttade jag och där skulle det så klart festas! till exempel med siri.

michi hälsade på och vi åt gudomlig sushi. såhär fina var vi då...

anja hälsade också på och vi gjorde paris

såhär slutade mitt år, eller nästan i alla fall. jul firades på en strand i thailand.

fixat årskrönika med mycket bilder: check

hållit den kort:

pluggat hiskligt mycket konsthistoria: