lost in paris

fredag, augusti 10, 2007

på tiden

dags att skriva igen kanske? eftersom senaste inlägget var i maj så börjar jag känna mig mogen för ett till nu. det är slut mellan paris och mig nu, eller vi är i alla fall på paus. min nya kärlek heter möllan, malmö och vi inleder vår relation den första september. det var alltså hög tid att byta namn på bloggen, eftersom det inte spelar någon roll om jag är lost in paris när jag inte är där. lost in möllan? tja, någon möllanguide är det ju inte riktigt och låter det inte lite töntigt? vardagsrum? marginellt bättre än övriga förslag så jag gör, för tillfället i alla fall, en you/me och hyllar en berlinsk bar.

om två veckor flyttar jag in i min, michis, elisabets, ronalds och nadjasomjagintekänners lägenhet på möllan. det blir kul. det är en av mina stora drömmar, kombinationen egen lägenhet, michi, kollektiv samt äckligt centralt i malmö, typ möllan. det blir början på ett nytt kapitel det. undrar om jag kommer längta ut? nja, förmodligen inte på ett tag -tror att utlängtan handlar mer om frihet och ovilja mot monotoni än just att vara utomlands. fast, det är sant, nu finns ju berlin med i planerna så då känns det ju inte lönt att längta ut på något sätt, det är ju ändå planerat. äsch, vad hände med att ta dagen som den kommer? det ska bli min devis i höst! jag har ju perfekt upplägg att ta dagen som den kommer! lägenhet med en månads uppsägningstid, en mer flexibel pojkvän än jag trodde och ingen utbildning att vara uppe i. det blir bra. bästa upplägget.

Etiketter: , , , ,

tisdag, maj 08, 2007

jag säger som min älskade marit:

please God, now that I found him can I keep him? nu när äntligen allt känns bra, när varje dag känns lätt och kul, varför? jag vill inte hem! det är klart att det finns mycket att komma hem till, men jag trivs ju så bra här! det finns ju i alla fall inget alternativ, folk kommer försvinna och till hösten kommer det inte vara många kvar. det blir aldrig såhär igen. denna konstellation kommer aldrig mer att uppstå. så är det bara. så det är skönt, på ett sätt. valet finns där inte, det är åka hem som gäller. men jag vill ju inte lämna det här! usch jag får ont i magen varje gång jag tänker på det så varför skriver jag då om det? dumt. aaj.

vi var på körresa i chamonix i helgen och tog fantastiska bilder




en av martins fina bilder från vår picnic-nästan-konsert-kväll

Etiketter: , ,